Random fredag

Den här veckan far förbi som en virvelvind, och jag har inte riktigt hunnit med bloggen. Det är inte så jag vill ha det, men eftersom jag just nu går intro på ett nytt jobb och samtidigt jobbar på mitt andra jobb, på sjukhuset, så blir det lite tight med tid efter att jag fått ihop allting annat i livet också. Men i dag ska det i alla fall bli en random fredag för att sammanfatta de senaste dagarna, tänkte jag. 🙂

Först – det nya jobbet. Jag har nu haft tre av nio intropass, där de två första var kvällspass och det senaste var ett nattpass, som inföll natten till i dag. Och ja…vad ska man säga. Att arbeta inom en kommun vet väl de flesta innebär att backa flera år – i det här fallet mer än 20 år – i arbetssätt. Det är tungrott, det finns ingen vettig integration mellan system, det är alldeles för många olika programvaror, och hälften av tiden får man sitta och slå i PÄRMAR. I shit you not. Pärmar. År 2020. Man baxnar en aning. Men det är ändå inte det mest påtagliga, utan det är istället att INGEN verkar tycka om sitt jobb där, och inte en enda har haft något positivt att säga om det. Heh. Det är nog tur man bara är timanställd och själv får bestämma när och hur mycket man vill jobba. 😛 Men frånsett det, så känns det helt okej.

Jag har även jobbat på sjukhuset den här veckan, och är inbokad igen nu i helgen, både lördag och söndag. Och just nu är det Covid-patienter jag jobbar med. Full skyddsutrustning på hela passet, således, och göra sitt bästa för dessa patienter som kämpar så med andningen. Jag fick även hjälpa till vid en sängröntgen, där vi tog bilder på en Covid-patients lungor, och det var ju ingen upplyftande syn. Friska lungor ska vara svarta på röntgenbilderna, men hos Covid-patienterna ser det ut som om de är fyllda av rök eller frostad is. Det är en vidrig sjukdom.

Så här snygg är man (inte) på jobbet just nu.

På väg hem från jobbet i förrgår råkade jag förresten ut för en viltolycka. Ja, alltså, det var inte jag som körde på något, utan det hade hänt tidigare och nu var det jägare på plats för att städa upp det hela. Och jag måste säga att det var något av det värsta jag har sett. Det var en sträcka om säkert 50 meter där det var stora mängder blod över hela vägen, och det låg dessutom både stora och små kadaverdelar utspridda överallt. Jag har aldrig sett något liknande. Det gick inte ens att säga vad det var som hade blivit påkört, annat än att det måste ha varit ett hyfsat stort djur. Av det jag kunde urskilja i ljuset från lyktorna, så såg pälsen gyllenbrun ut, så jag gissar på en ordentligt stor kronhjort eller råbock eller nånting åt det hållet. Hade pälsen varit mera grå, så hade jag gissat på en halvvuxen älgkalv. Det såg inte klokt ut, det hela.

När jag kom hem den kvällen, så satte jag mig faktiskt och tog del av en YouTube-kurs jag hade anmält mig till, som började kl 2 på natten. Eftersom jag ändå skulle jobba natt följande jobbpass, så funkade det ju bra att sitta uppe till 4. I alla fall om vi bortser från att jag blev redigt trött på slutet. Men de är bra de där kurserna, jag brukar kliva på dem när de kör gratisvarianter, så att jag kan lära mig så mycket som möjligt. Jag vill ju jobba mer med YouTube och använda det som ett arbetsverktyg, men har haft svårt att hitta tiden och formatet bara. Men kunskapen vill jag ha ändå, så jag ser till att gå de där kurserna när tillfälle ges. Och kanske, kanske blir det en ny grej som dyker upp där någon gång efter årsskiftet… 😉 Idéer finns, om man säger så.

I går hade jag inte så stora planer för dagen, annat än att försöka sova lite extra så att jag skulle orka med att jobba natt. Självklart blev jag väckt av 14-åringen strax före 8 på morgonen, kunde inte somna om, klev upp och pratade med syrran en stund. Sen ringde jag rörmokaren för att höra om han möjligen kunde hitta hem till mig antingen i går eftermiddag eller i eftermiddag i dag, eftersom jag väntat i två veckor redan. Drygt. Jag fick ett svävande svar, och räknade inte direkt med att jag skulle få se honom innan helgen den här gången heller. Sedan trillade jag omkull i soffan för att få några timmars sömn till innan nattpasset, och tvärslocknade. Och sov i typ 30 minuter, sedan dundrade det på dörren. Då var det rörmokaren. Hepp, bara att kliva upp, visa honom vad jag behövde hjälp med, och så var det färdigsovet igen. Men nu fick jag i alla fall rent i avloppet från badkaret, såpass att det går att duscha och bada igen. 😀

Matlagningen fick faktiskt stryka på foten i går med (det blir mycket frysmat när jag jobbar så mycket och på så udda tider som jag gör just nu), och istället drog vi iväg och hämtade kebabtallrik på lokala pizzerian. De är duktiga på både pizzor och kebabrulle där, men det jag upptäckt nu är att de dessutom gör de godaste pommes frites’en jag någonsin smakat! 😀
Och som grädde på moset har 14-åringen bakat världens godaste kladdkaka två dagar i rad här, så man har verkligen varit “väl-äten”, så att säga (min mage har förstås synpunkter, som vanligt, men ibland får det helt enkelt vara värt det).

Galet god megakladdkaka, ihopsnickrat av 14-åringen.

Jag har ju ansökt om uppskov med studierna nu, och lagt ner allt pluggande sedan en vecka tillbaka ungefär. Jag orkar helt enkelt inte mer, det finns inget överskott kvar till det. Jag hoppas jag får besked snart om hur det blir.

Nå, nattens pass är det inte mycket att orda om, jag har ju redan pratat om mitt nya jobb. Men det jag hade planerat för resten av dagen var att stanna till på ett stort Ica Maxi på hemvägen för att handla köttfärs, eftersom de hade extrapris på det den här veckan, och det jag behövde för att göra saffranstryffel, samt åka hem, äta & sova, göra julköttbullar, snickra saffranstryffel och ta ett långt, efterlängtat bad. Och var precis vad jag gjorde också. 3,2 kg köttfärs fick följa med hem, och efter att ha sovit hela 4½ timme (oklart varför jag inte sov längre, men jaja, då blir det ju enkelt att komma i fas igen) drog jag igång tillverkningen av julköttbullar. Det blev förstås köttbullar till middag i dag, men jag har även fryst in 4 stora påsar med köttbullar som ska sparas till jul. Det känns bra, jag gillar att ha mycket i frysen, och jag gillar att ha så mycket som möjligt färdigt i god tid innan. Julstress är förbjudet i mitt hus. 🙂 Det kommer dock bli en laddning till med julköttbullar framöver, för det är så himla smidigt att ha i frysen tycker jag, och det kommer ju komma extrapris på köttfärs fler gånger framöver.

Julköttbullar! 🙂

En kompis till mig tipsade om ett recept på saffranstryffel som skulle vara så sagolikt goda, så efter att köttbullarna var klara snickrade jag ihop det med. Jag vet inte riktigt vad det var för saffran jag fick tag på, för den var väldigt mild på smaken, och det blev väldigt lite färg av den, men OMG – vilken god tryffel! Sweet lord! Ovanpå har man hackade pistagenötter, som var en fantastisk kombination med saffranstryffeln. Nu är frågan bara hur jag ska få den här att överleva ända till jul utan att äta upp den… 😛

Gudomligt god saffranstryffel!

Sedan var det äntligen dags för det efterlängtade badet. Och det var precis så underbart skönt som jag såg för mig, och som jag längtat efter i över en månad nu. Ljuvligt!

Annars är det mest julbestyr i huvudet på mig just nu. Syrrans adventskalender har letat sig fram till Norge nu, är tullad och klar, och tycks vara på väg norrut nu. Den borde anlända hos henne under början eller mitten på nästa vecka, tycker jag, eller allra senast mot slutet av veckan. Och nu håller jag på för fullt, i den mån jag hinner och orkar den här veckan då, med att färdigställa de sista julklapparna till henne och hennes man, så att jag kan få iväg dem så fort som möjligt också. Jag är tämligen övertygad om att det kommer bli postkaos i år när så många inte får träffa sin familj, och det därför skickas extra mycket paket med posten, för när det gäller att vara förutseende så har ju inte PostNord briljerat sedan…någonsin. Så jag vill få iväg paketet innan det brakar loss på allvar.

Jag har även börjat lite mer med ungarnas grejer som jag ska göra, och har skrivande stund påbörjat ett litet stickprojekt som jag hoppas ska resultera i en baby Yoda som är någorlunda lik förlagan, som jag tänkte stoppa i deras julstrumpor. Håll tummarna att jag ror iland det projektet. 🙂

En blivande baby Yoda. Åtminstone hoppas jag det. 😛

Ja, det var väl de senaste tre dagarna i ett nötskal. Nu är jag toktrött, men jag vill ändå unna mig en liten stunds stickning innan jag lägger mig, och att titta igenom årets julplanering en gång till. Nu är jag klar med godistillverkningen för en stund, nästa gång är inte förrän 19 december. Däremot kommer jag baka lite framöver, och först ut på söndag om en dryg vecka blir årets pepparkakshus! Tänk, vi är snart i december, så jag kan faktiskt göra pepparkakshus med gott samvete då. 😀 Och nu på söndag är det bara två veckor till första söndagen i advent… 🙂

Just ja, sticka var det. Sedan ska det toksovas, för i morgon är det Covid-jobb igen. 🙂

1 kommentar

  1. Jaaa deras pommes är fantastiska!!
    Hmm månne jag också göra nån slags julplamering i år. Känner mig alldeles i o-fas haha

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *