Ofokuserad

I dag är det måndag, och jag har egentligen hur mycket som helst att göra. Istället har jag gjort i princip ingenting alls, eftersom jag är så ofokuserad just nu. Det är bulans fel. För även om jag inte egentligen är orolig över den där konstiga bulan som dykt upp vid revbenen, så är den ju samtidigt något som inte ska finnas där. Och någonstans i bakhuvudet finns det så klart en tanke om att det kan vara något som är riktigt jobbigt, även om det inte är troligt. Men å andra sidan – när är det egentligen troligt att något är jättejobbigt?

Kontentan för i dag har blivit att jag inte egentligen är stressad eller orolig, men samtidigt inte förmår fokusera på det jag borde göra. Men jag har i alla fall ringt läkare och bett att få komma dit, och fick en tid redan i morgon hos sköterska, som sedan kommer skicka mig direkt vidare till läkare om hon anser det nödvändigt. Det känns lite både och, faktiskt. När får man tid redan dagen efter i dagens samhälle liksom? Det är ju bara om det potentiellt är något dåligt man drabbats av. Men jaja, bara att vänta och se vad som sägs i morgon, och hoppas på att det bara är en struntsak.

Så här långt i dag har jag, utöver att ringa läkare, mest bara suttit i soffan och läst bloggar. Och det slog mig hur mycket jag saknar att ha vuxna tjejkompisar. Eller rättare sagt, vuxna tjejkompisar som har möjlighet att hitta på vuxen-tjejkompis-grejer med en. Typ åka iväg och bo på hotell en natt, dricka drinkar, äta gott och prata strunt. Eller åka på solsemester ihop med en vecka, en riktigt skön sån där vuxenresa. Det saknar jag verkligen. Men jag kanske får skylla mig själv lite i det avseendet, som alltid jobbat så fruktansvärt mycket, och varit dålig på att ta till vara relationerna till de tjejkompisar jag faktiskt har. Hade jag vetat hur svårt det skulle vara att bli av med skulderna från exet, så hade jag inte jobbat så in i bomben och försakat så mycket annat för att komma på fötter, det kan jag ju säga. Jag har slitit som ett djur, och egentligen inte kommit någonvart alls, känns det som.

Nej, usch, det här blev ju inget kul inlägg alls. Men ibland är det ju så också. Fast lite skoj finns det faktiskt också att skriva om: I natt som var, så var jag så superinspirerad att designa, att jag knappt kunde somna. Klockan var åtminstone över 3 innan jag Jon Blund hittade mig, och en stund övervägde jag att kliva upp igen och bara skriva ner alla idéer som sprutade.

Jag kanske skulle göra det nu, när jag tänker efter…brainstorma lite och få saker ner på papper. Jo, men så får det bli. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *