Mind. Blown.

I dag var planen att städa. Det skulle få lov att utgöra dagens träningspass också, eftersom jag inte är riktigt i form. Men det gick lite sådär med den saken, för orken har lyst med sin frånvaro även i dag. Väry annoying. Men jaja, jag fick i alla fall städat det värsta på toaletten nere (har jag nämnt hur mycket jag HATAR att städa toaletter??). Alltid något. Sedan klippte jag luggen och tog ett långt bad också, vilket var välbehövligt. Både klippningen och badet. Maten blev dock enkel i dag, jag värmde en burk morotssoppa med smak av kokos och chili. Oklart om den smakade så mycket kokos eller chili dock, eller om den ens smakade morot. Men det gick att äta i alla fall.

Det blev som sagt inte så många knop gjorda i dag, och inte heller i dag fick jag besked om Komvux är ett alternativ för mig. Istället googlade jag lite för att kolla hur arbetsmarknaden i världen i stort såg ut för det yrket, och det visade sig ligga nästan lika högt som röntgen, med 8 %. Det vill säga att man på världsbasis behöver minst 8 % fler frisörer än det finns i dag, under de kommande 8 åren. Det är ganska mycket. Så oavsett vilket jag väljer, så ska jag inte behöva vara utan inkomst i framtiden. Tänkte jag, när jag såg det där. Sedan… blev det mind blown. För när jag kollade en gång till ifall jag hade stenkoll på alla alternativ som finns för att bli frisör, så upptäckte jag ett som jag hade missat: Validering. Så här står det hos Frisörföretagarna: ” Valideringen innebär att yrkeskunskaperna bedöms för personer med utbildning eller yrkeserfarenhet från andra länder eller annan ickeformell kunskap.” Vet ni vad det innebär? Jo, det innebär att man kan lära sig yrket på egen hand, och sedan göra alla prov och få validerat att man har de nödvändiga kunskaperna. Så i praktiken skulle jag kunna börja öva alla tekniker och sånt som jag inte kan ännu, och sedan boka en validering, och på det sättet kunna både ha kakan och äta den. Jag kan läsa röntgenutbildningen och samtidigt lära mig frisöryrket!

Nå, i teorin alltså. Jag lär ju jobba mig igenom utbildningen också, och nånstans ska man väl hinna sova lite också, men ändå. I teorin behöver jag alltså inte välja, jag kan göra båda delar om jag vill. Och det, det innebär att jag känner större hopp inför framtiden än jag gjort på ett bra tag. Det finns MÖJLIGHETER!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *