Måndagslycka

Måndagar är normalt sett en företeelse jag inte riktigt får ordning på. Antagligen för att jag föddes på en måndag. Men just den här måndagen har faktiskt varit en riktigt bra dag, rent av en måndag med ledig-lördags-ambitioner. Ni vet, när man har den där goa känslan av att allt bara är bra i världen och att man inte har ett enda måste så långt ögat når. Ungefär så.

Det hela bottnar i flera olika orsaker. Dels fick jag bekräftat att jag gått vidare till nästa rond i buss-grejen, vilket innebär att jag kommer få det jobbet. Det var i och för sig ingen överraskning, men det är så klart ändå trevligt att få bekräftat att man gått vidare, och med tanke på vad som återstår, så känner jag mig inte nämnvärt orolig för att inte bli erbjuden utbildningen och jobbet. Det innebär alltså att jag från och med någon gång i februari kommer ha en stabil inkomst igen, vilket jag nu inte haft på ett år. Haleluja. 🙂 Nu är det bara att vänta och se vad som händer på den andra intervjun, på det andra stället, men jag behöver i alla fall inte vara orolig över att vara inkomstlös i längden.

Nästa grej som hände var att PostNord faktiskt lyckades leverera det sista av mina Knitcrates till mig, och att jag därmed fått paketet som skulle varit här i september. På tiden! Lite trist dock att behöva säga upp den prenumerationen, som varit den enda grejen jag unnat mig det senaste året, men PostNord gör det fullständigt omöjligt att ha en utländsk prenumeration. Inte bara tar de minst tre gånger så lång tid på sig att få ett paket genom tullen här i Sverige som det tar att skicka det hela vägen från USA och hit (inklusive passage genom tullen i USA) – och jag menar det bokstavligen när jag säger att de tar minst tre gånger så lång tid på sig – utan de klarar inte ens av att leverera paketen i rätt ordning. Augusti-paketet kom i slutet av september, september-paketet kom nu i mitten av november, och oktober-paketet kom i början av november. Inte klokt. Så jag gav upp, det gick inte att hålla på. Men nu har jag i alla fall fått alla paket som fattades.

Knitcrate-garn, en lyx jag får avstå från i fortsättningen.

De sista två grejerna jag känner mig nöjd med just i dag är att jag gjort en julklapp som blev bättre än jag vågade hoppas på, fast den kan jag inte visa i bloggen eftersom mottagaren läser min blogg. 😛 Däremot kan jag berätta om en annan julklapp – i dag berättade nämligen 24-åringen att han gärna ville ha raggsockor! Och jag som hade gett upp att sticka till mina barn, och var så glad åt att 16-åringen började svänga på den punkten! I år blir det alltså stickade paket under granen åt både 16-åringen och 24-åringen! Wohoo! 24-åringen ska få både finstrumpor i merino och kashmir och ordentliga raggsockor i lite tjockare garn i julklapp (också). 😀 Lycka! Bonus: Jag har varit sugen på att sticka sockor de senaste veckorna, för nu är det faktiskt flera månader sedan sist. 😀

Jag “shoppade” loss lite i mitt stash, och hittade det här garnet, som ska få bli finsockor åt 24-åringen i år.

Nu återstår bara att få 13-åringen också att vilja ha stickade grejer igen… 😉

Ja, det har på det hela och stora varit en bra måndag med julklappstillverkning och glada nyheter, och jag tänker jag fortsätter med lite mer julklappstillverkning innan jag går och lägger mig bland resten av sängkläderna. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *