Att jag var lite sliten efter veckan är ju inget att ens klura på, för så var det onekligen. Dock hade jag nog trott att jag skulle ha något mera fart i mig i dag än vad som i själva verket var fallet, men ah well…en långsam, ledig lördag är ju inte att förakta. 🙂
Till att börja med sov jag bra. Jag är inte riktigt säker på när jag somnade, men runt 3 någonstans tror jag. Sen hade jag satt på väckning 10:30, i syfte att sakta vrida klockan lite bakåt på dygnet. Det gick lite sådär. Jag vaknade, men gjorde det klassiska misstaget att tycka jag var tillräckligt vaken för att inte behöva snooza, varpå jag somnade om med blixtens hastighet. Hoppsan, Kerstin! 😛 Sedan vaknade jag kvar i tolv igen, och fick en något senare start på dagen än jag hade tänkt mig. Men det var det å andra sidan värt, för jag sov riktigt skönt i natt – och den där dryga timmen jag sov extra. 😛
Lite planer hade jag för vad jag skulle göra i dag, som exempelvis lite trädgårdsarbete, kanske ta en promenad, fixa adventskalenderpaket, städa och röja osv. Dock tyckte tydligen min kropp att det här med att helt enkelt bara ta det lugnt i dag var en alldeles utomordentligt bra idé, så det blev inte så himla mycket åstadkommet i dag. Men jag tog mig i alla fall ut i landet och plockade in lite rabarber, en pytteliten rädisa, samt att jag grävde fram några få potatisar under ett par av plantorna, för att kolla storlek samt provsmaka.
Visste ni förresten att vi oftast gör ett stort misstag som hobbyodlare vad gäller potatisen? De flesta av oss rycker ju upp hela plantan och skördar alla potatisar därunder på en gång, men det finns ingen anledning att göra så. Det man istället ska göra är att försiktigt gräva med handen under plantan, plocka de största potatisarna/de potatisar man vill ha, och sedan täcka över de små igen, så att de får fortsätta växa. Det är helt onödigt att skörda allting på en gång.
Ja, det var väl ungefär vad jag fick gjort i dag, tror jag… Ja, frånsett att göra färdigt det femte adventskalenderpaketet till syrran, och att sticka lite. Och nu är klockan strax 2 och det börjar bli hög tid att pallra sig i säng igen. Allt som allt en bra dag, även om det känns som om jag inte gjort ett skvatt och som dagen gått i fast forward (klev jag inte upp alldeles nyss??). 🙂
Dagens skrämselhicka:
När du sitter i soffan i godan ro och stickar på en strumpa och tittar på film, och något plötsligt SPRINGER över din nacke och har en MASSA ben och definitivt är större än de irriterande bananflugorna som alltid dyker upp så här års. Iiiik! 😨 Vore det inte för att strumpstickningen var förankrat i nystanet, så hade jag nog kastat den arme strumpan i omloppsbana runt jorden. Djeflar, vad jag hoppade till! Det visade sig snart vara den största bärfis jag någonsin sett, som tydligen utsett min nacke till lämplig yta för en kvällsjogg. 😬😲
Hmpf.
Haha vilken busfis 😎