Jag kunde inte låta bli

Inom en kvart i går fick jag tre olika mejl. Ett som uppmanade till att inte skriva tenta i helgen om man hade förkylningssymptom och samtidiga försäkringar om att det inte var några som helst problem att skriva i januari, april eller augusti nästa år. Sedan kom ett som sa att de två VFU-veckorna (praktiken alltså) den här terminen var inställda, vilket fick mig att känna att det inte alls skulle bli lika mycket dubbelstuderande inför en ev. omtenta i januari, och att det hela kanske kunde vara görbart ändå.

Och så kom det tredje mejlet, med beslutet på min ansökan om uppehåll. Jag fick ett ‘nej fast ja fast nej’-svar på den, kan man säga. Jag fick inte uppehåll med garantiplats, men det stod samtidigt att jag skulle meddela när jag ville börja igen, fast jag skulle troligen inte få börja eftersom jag inte hade avslutat någon kurs än, samtidigt som det stod att det bästa nog ändå var att söka på nytt via antagning.se, vilket i så fall skulle bli om två år. Och samtidigt är jag ju antagen till programmet redan. Rörigt och obegripligt, och det slutade med att jag återtog min ansökan och kör på ett tag till. Jag ska försöka göra klart första terminen i alla fall, så får jag ta det därifrån. För även om det klokaste ur hälsosynpunkt just nu är att bara kliva av, så måste jag erkänna att det kändes trist att behöva göra det, och att jag har haft lite svårt att glömma hur intressant det var att få vara med och göra en sängröntgen… Och så var det ju det där med ifall jag nu skulle vilja lämna Sverige i framtiden, och att det skulle vara så mycket enklare ifall jag har en utbildning inom ett attraktivt yrkesområde i hela världen. För det ÄR ju en bra plan, absolut, även om jag är lite sliten i kropp och huvud. Så…ja. Jag ska försöka ta mig igenom första terminen i alla fall då, och så får det helt enkelt ta den tid det tar. Jag kunde helt enkelt inte låta bli och bara avsluta allting nu, det gick inte. Och nu har jag ju jobb också, och behöver inte känna stress för den sakens skull.

Jobb ja…där har vi en annan grej som råkade hända i går. Ni förstår, garnpaketet från Garnius dök ju upp (hurra!), så jag pep iväg till lokala godisaffären, som numera dels är paketombud för vissa leverantörer och dels blivit mer av en allt-möjligt-affär, för att hämta det. Det var ägaren som var på plats när jag kom in, och när hon pep iväg ut på lagret för att hämta paketet så frågade hon vilka det var från (lättare att hitta om man letar efter en logga på paketet). ‘Garnius’ svarade jag, varpå hon frågade om det var garn. Jodå, det var det ju. Då berättade hon att hon hade köpt upp 110 pallar från något bolag, med en massa olika grejer, och att det bland annat skulle finnas garn med där. Sen berättade hon att hon skulle köra event och att det skulle finnas både masker, handsprit och vakter och allt vad det nu var. Jaha, tyckte jag, och frågade om hon behövde ett par extra händer. Jag förklarade kort att jag jobbar bara på timmar och inte vill vara anställd någonstans, så jag har möjlighet att hoppa in på tillfälliga grejer vid behov. Bra, tyckte hon, och bad mig lämna namn och telefonnummer. Och när jag var på väg ut därifrån så frågade hon om jag kunde tänka mig att städa? Jovisst, sa jag, och tänkte att jag kan så klart hjälpa till att städa om jag hjälpt till vid ett event. Det var inte förrän jag kom ut som jag kom på att hon äger ju en städfirma också, så det var nog det hon menade, haha! Jag berättade det för syrran i dag, som bara garvade och sa att jag var den enda hon visste om som kunde få jobb av en ren olyckshändelse… 😛 😂

Håhåja, så kan det gå. Men som sagt, garnpaketet från Garnius kom i går, så nu i kväll har jag börjat på Zweig-tröjan i julklapp åt 17-åringen. Fast jag såg först till att fästa alla trådar på hans transgender-raggisar, och lägga dem i blöt, och att fästa alla trådar på min Joji Locatelli-tröja, som också blev klar i går kväll – hurra! Nu ska den också blockas innan den är helt färdig, men det gör jag nog i morgon.

Det marinblå garnet jag beställde råkade bli väldigt ljust på den här bilden, men i verkligheten är det verkligen marinblått. Och så ska spetsdelen i oket stickas i det orange-spräckliga garnet. Kul!
Min nya tröja 💚

I går anmälde förresten vintern sitt antågande på allvar för första gången den här säsongen. Det har ju annars varit en väldigt mild och bitvis varm november jämfört med vad vi är vana vid, och jag har inte ens brytt mig om att lägga på vinterdäck. Men i går morse skulle 17-åringen och jag iväg till tandläkaren, och medan vi var där så slog vädret om helt. När vi skulle gå ut därifrån så vräkte det ner med snöblandat regn, och det var ett riktigt odrägligt väder. Vi skyndade oss att handla och att stanna till för att hämta garnpaketet, sedan var det raka spåret hem för att parkera för dagen. Det var INTE ett väder jag ville vara ute på vägarna i, inte med mina dåliga sommardäck.

Stencool unge hos tandläkaren. Han tyckte lampan i ansiktet lyste så hårt, så han fick låna ett par glasögon av tandhygienisten. 😛

I dag var det däremot dags för att lägga om till vinterdäck, så jag pallrade mig iväg till människobyn strax efter lunch. Däckskiftarna fanns bland annat utanför Ica Maxi där jag oftast handlar när jag är i stan, så jag tyckte det passade bra. Då kunde jag lägga om däcken och handla på ett och samma ställe liksom. Sagt och gjort, så blev det, så nu har jag äntligen vinterdäck på. Och jag har dessutom äntligen fått tag på LILA stearinljus till adventsljusstaken! Lite ljusare än vad jag hade önskat mig, men de är åtminstone lila, som sig bör (inte för att jag är direkt religiös, men jag växte upp med det och det var liksom en tradition som bet sig fast).

Lila stearinljus!

Jag hade en hel del jag hade tänkt hinna med när jag kom hem från stan också i dag, men orken räckte inte riktigt. Jag skulle ha satt upp vintergardiner i vardagsrummet, men det får bli i morgon istället. Då ska jag dessutom sätta upp alla adventsstjärnor och adventsljusstakar, även om jag inte tänker tända dem förrän om en vecka. Jag behöver helt enkelt sprida ut saker så att orken räcker till. Så i kväll blev det istället matlagning och att snurra runt på nätet för att lista ut hur jag smidigast löser köpe-julklappsfrågorna under de nuvarande restriktionerna. Det blir ju till att i huvudsak beställa via nätet, och i övrigt försöka handla allt utöver maten på de större matvaruaffärer jag handlar i. Vilket för all del är i stort sett så jag brukar lösa den frågan i normala fall också, men nu tänkte jag vara lite extra noggrann på den punkten. Så jag har kollat runt lite och har skapat shopping bags på lite olika ställen, bland annat svenska Amazon. Det mesta av det som ska beställas kommer jag göra i veckan som kommer, för att vara säker på att det hinner fram i tid.

Tacos till middag i dag. Eller vår variant på tacos då.

En annan sak jag skulle ha gjort både i går och i dag är att göra färdigt den sista julklappen till syrran, men inte heller den blev klar. Det får bli ett projekt för i morgon, det med. Och så skickar jag den nästa vecka. Det blir bra. Måste först till Ica i den lite mindre staden som ligger ett par mil från mig, för de är av någon anledning de enda som har sånt där brunt paketpapper som är så bra att slå runt paket som ska skickas långt. Letade på Ica Maxi i dag, men de hade alla andra sorters papper än just det, och ingen av affärerna närmast mig har det heller.

Även om jag känner mig riktigt nöjd med att ha fått på vinterdäcken nu, och jag är jätteglad över att garnet till Zweig-tröjan har kommit och att jag fått börja på den, så finns det en grej jag är ännu gladare för just nu – nämligen den här:

Nanlite Halo 16

Det här är en ringlampa, som är ett galet bra sätt att enkelt ljussätta när man ska filma sig själv, eller sminka sig själv, eller för den delen för att filma sig själv medan man sminkar sig själv. Nu har jag inga större planer på att göra det sistnämnda, men jag har önskat mig en sån här i minst 3 år men inte haft råd att skaffa en. De kostar nämligen skjortan. Men för mig som gärna vill göra YouTube-videos, så är det här nästintill ovärderligt när man bor så till att det i flera månader är becksvart ute större delen av dygnet. Bristen på dagsljus att filma i är ett ständigt problem så här års. För inte att tala om hur beroende man blir av att kunna sitta i rätt vinkel i förhållande till ett fönster om man nu lyckas pricka en stund med dagsljus för att få filmat något. Så jo, jag har önskat mig en sån här nåt alldeles kolossalt.

Just den här modellen kostar 2149:- hos Elgiganten. Det är ett helt normalt pris för den här typen av produkter (vilket är skälet till att jag inte haft råd att köpa den). Men så kom det för ett tag sedan en möjlighet till att bli testpilot via Smartson för just såna här, där man skulle få möjligheten att köpa den för under halva priset. Jag skickade iväg en ansökan och tänkte att OM jag nu hade turen att bli utvald, så skulle jag på ett eller annat sätt lösa det så att jag kunde köpa den. Och jag blev utvald! Mejlet kom i måndags…men jag hade bara två dygn på mig att köpa produkten, och en plånbok som var svårt drabbad av vakuum… Åh, vad besviken jag var! Men sen kom det ett mejl till i går morse om att de hade förlängt det till kl 10 i dag, alltså två dagar till. Vi försökte trolla med knäna här, men det gick inte ihop sig. Inte förrän i kväll, då vi lyckades trolla fram det jag behövde för att kunna köpa den. Med andan i halsen uppdaterade jag sidan för att se vad lagersaldot sa, och jodå – det fanns fortfarande en lampa kvar! Så jag skyndade mig att köpa den, och svävar just nu på moln. Äntligen, äntligen, äntligen! Nu kan jag filma när som helst på dygnet och behöver inte bry mig om mörkret där ute alls. 😀 Lycka!

Nå, nu ska jag unna mig lite mer sticktid innan jag dråsar omkull i sängen. God natt! 🙂

Veckans mest irriterande:
Alla spamkommentarer, i huvudsak porr-relaterade. Känns som om jag inte gör annat än att plocka bort sånt skit just nu. Gah!

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *