Intervjupaus

I morse hade jag den sista av de fem inbokade intervjuerna jag haft under ca 1½ vecka. Det känns skönt, för nu blev det så många på raken att jag börjar känna mig alldeles intervju-mättad.

Dagens intervju gick helt okej, men det kommer framförallt vara aktuellt på strötimmar och mer som allmän hjälpreda på avdelningen och att sitta vak osv, eftersom det är en akutvårdsavdelning. Så om jag får önska något just nu, så vore det fast kvällsrad på ett ställe, och så kunna fylla på med strödagar och -timmar från ytterligare två ställen, och att jag ska kunna fortsätta med det upp till 50 % under hösten och vintern. Men vi får se hur det blir.

Dagens intervju var för övrigt den absolut snabbaste av alla intervjuer jag varit på. Typ 10 minuter blankt, och totalt 1½ timmes körning… 😛 Var lite orolig att jag skulle vara dödstrött i morse, när jag skulle upp 06:30 och bara hade sovit lite drygt 5 timmar natten till i går. Men jag somnade tydligen ganska omedelbart när jag gick och la mig vid midnatt i går, så jag fick ihop 6 timmar natten som var och har känt mig hyfsat pigg på det i dag. Eller ja, jag har i alla fall inte varit svimfärdig av trötthet. 🙂

Jag var hemma igen vid 10 i förmiddags, och kokade en efterlängtad panna kaffe innan jag slog mig ner med stickningen ett tag. I övrigt har dagen bestått mest i att umgås med 16-åringen, jobba på min senaste vantdesign och titta på ‘Pestens tid‘ igen. Tror det måste vara typ tionde gången jag ser den nu, haha. Upptäckte dessutom att den ska komma som en nyinspelad serie på 10 delar under året. Med Whoopie Goldberg som Mother Abigail… har lite svårt att se för mig det, men det blir säkert bra.

Nu har jag äntligen fått gjort färdig första Örebrovanten, och det var då verkligen på tiden. Det är ju 5 år(!) sedan jag började med dem… Jag har precis börjat på vante nr 2, som kommer vara likadan i mudden, handflatan och på tummen, men där jag bara har halva designen för ovansidan av handen. Så det ska jag försöka klura ut i morgon, tänkte jag. Förhoppningen är att det mönstret ska vara färdigt den här veckan, och att jag sedan bara behöver skala upp det för en herrstorlek och sticka den. Sedan får vi se vilken stad som är nästa på tur. Två par är ju klara; Stockholm och Örebro, och de städer jag har kvar på listan just nu är Göteborg, Uppsala, Västerås, Linköping, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Lund, Gävle, Umeå, Luleå, Östersund och Kiruna. Det finns ju redan en Uppsalavante, den som designades av Eva-Lotta Staffas, och som var inspiration för Stockholmsvanten jag senare gjorde, och jag har liksom känt att jag inte ville göra en eftersom hon redan har en som är jättesnygg. Men nu känner jag att jag vill nog göra det ändå, göra en egen Uppsalavante. Det kan ju finnas mer än en sådan, eller hur? 🙂

Vänster vante, dam, ovansida. Oblockad än så länge.
Vänster vante, insida, dam. Oblockad.
De ursprungliga Stockholmsvantarna.

Nå, innan jag börjar designa nästa par vantar, så ska Örebrovantarna göras helt färdiga. Men sen vet jag inte riktigt om jag ska publicera dem för varv, som fristående mönster, eller om jag ska vänta tills jag gjort allihop och sammanställa dem som en bok… Och om jag sammanställer allihop som en bok, så funderar jag även på att lägga till några bonusmönster. Stockholmsstrumporna och Stockholmsmössan känns ju givna för det, men gärna ytterligare ett par, som aldrig varit publicerade innan. Vi får se hur jag gör.

Dags att titta färdigt på filmen och sticka lite mer på andra mudden, innan jag kryper ner och njuter av att inte behöva åka iväg på några intervjuer i morgon. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *