IBS och udda magbesvär

Jag vet inte riktigt var jag ska börja det här blogginlägget, så…tja, jag kan ju ta det i kronologisk ordning kanske. Så här är det: Jag har IBS och har haft det så länge jag kan minnas. Mina tarmar och jag har alltid haft ett halvskevt förhållande till varandra, och det är inte alldeles enkelt att hitta vad som är den bästa lösningen för stunden för att saker och ting ska fungera så bra som möjligt. Toabesöken har oftast varit mer åt det frekventa hållet, och förstoppning är något jag sällan lider av, om man säger så. Med åren har jag blivit allt bättre på att hantera det hela, och jag har numera hyfsat bra pejl på vad som funkar bra och vad som funkar dåligt. Dock är begreppen ‘bra’ och ‘dåligt’ ytterligheterna på skalan, och för det allra mesta befinner jag mig någonstans däremellan.

Jag har helt enkelt ett matsmältningssystem som det för det mesta lever rövare i, och i olika grad. Gaser är ett konstant problem, det händer praktiskt taget aldrig att jag inte känner mig mer eller mindre svullen. Jo, på morgnarna kan det kännas okej, eftersom man ju släpper ut gaser hela natten men inte äter något. Så funkar det för alla människor, men för oss som har IBS så är morgnarna oftast enda tillfället då man inte upplever att det finns överskottsgas i tarmarna, så att man känner sig mer eller mindre svullen.

Fördelen med att vara singel är ju att man kan lätta på trycket lite när som helst, åtminstone hemmavid, vilket vi kvinnor ju väldigt sällan gör i andras sällskap. Det hjälper dock sällan mer än att jag inte får magknip, jag är oftast ganska svullen ändå. Emellanåt, och då pratar vi mer eller mindre dagligen, så är jag så svullen att jag ser höggravid ut. Alltså verkligen, verkligen höggravid. Som om jag svalt en badboll. Gissa varför jag numera i stort sett alltid har byxor i mjukt, stretchigt tyg…jag har inte så mycket att välja på, i alla fall inte om jag vill känna mig bekväm en hel dag. För jag kan gå från att vara platt och besvärsfri på morgonen, till att öka midjemåttet med 30 cm eller mer, bara på grund av gasbildning. Det gör det väldigt svårt att ha på sig styva jeans, exempelvis.

På något sätt tycker jag ändå gasproblemen blivit värre ju äldre jag blivit. Förr i tiden kunde jag åtminstone ibland ha jeans på mig en hel dag, även tighta jeans, medan det numera i stort sett känns som en omöjlighet mer än möjligtvis korta stunder. Kanske är det ett ålderstecken? Jag vet inte, jag har bara konstaterat att jag tycks vara känsligare nu än jag varit förut. Äter jag fruktos i någon form, så sväller jag. Äter jag vitt mjöl och den typen av snabba kolhydrater, så sväller jag. Äter jag de typiska de-här-får-du-gaser-av-grönsakerna, så sväller jag. Osv. Det är över huvud taget väldigt få saker som INTE får mig att svälla numera (havregrysgröt är en av de få sakerna, men den är ganska ensam på den listan), och jag får helt enkelt gilla läget och försöka klä mig på sätt som gör att jag kan vara bekväm hela dagen oavsett vad som händer i tarmarna.

Now, i höstas fick jag ju en högst oväntad bula under revbenen på vänster sida. Det visade sig vara en gasficka i tarmen, och krävde som tur är inga ytterligare åtgärder. Sedan dess har den kommit och gått lite, och jag har funnit att om jag masserar lite på magen när den dyker upp, så kan jag få den att försvinna nästan helt. Åtminstone är det vad jag har trott. Hold that thought, för nu ska vi hoppa lite i tiden, men jag återkommer strax till det här.

Förra veckan var jag ju helt kass hela veckan. Jag vaknade måndag morgon med molvärk i kroppen, huvudvärk, fullständigt orkeslös och bara slut i största allmänhet. Det höll i sig hela veckan. Men det jag också drogs med hela veckan var en konstig känsla på vänster sida av kroppen, in under revbenen någonstans. Som om jag hade en boll där inne som inte skulle vara där. Om jag sträckte på mig, stod upp eller låg ner, så märkte jag den inte nämnvärt, men om jag satt ner och allra helst om jag sjönk ihop lite, så kändes det riktigt obehagligt. Jag drogs också med en enveten yrsel emellanåt, som var väldigt obehaglig också. Den kom och gick, liksom, och kunde vissa dagar hålla i sig hela dagen för att sedan vara borta nästa dag, osv.

Under helgen började jag omärkligt glida in i den här förbaskade insomnian, som sakta men säkert bara blev värre och värre för varje dag. Det hela blev så plågsamt att jag knappt tagit notis om det där som händer under revbenen, istället har jag varit tokslut och kräkfärdig av trötthet eftersom vilan hela tiden uteblev. Sen kom vi till i dag. Det senaste dygnet har jag sovit ganska mycket, och börjar komma ikapp lite på sömnfronten. Utöver nästan 9½ timme i går natt och ett par timmar på soffan + ytterligare ett par timmars vila, så sov jag natten till i dag lite drygt 7 timmar. Jag hade kunnat sova mer, betydligt mer, men vid det laget var klockan halv elva på förmiddagen, och jag ville gärna somna i hyfsad tid i kväll, så jag tvingade mig själv upp ur sängen. Och det är det senaste dygnet jag noterat (igen) att min mage verkligen inte är i form just nu. Det är VÄLDIGT mycket gaser varenda dag, jag mår illa hela tiden och har gjort det i typ två veckor nu, jag plågas fortfarande av yrsel emellanåt, plus att jag har det där under revbenen som stör. Det jag har kommit fram till är att det verkar som att den där gasbubblan under revbenen tycks ha flyttat längre in i kroppen liksom, kanske för att jag masserat på den? Och jag märker ett tydligt samband mellan yrsel, illamående och hur mycket gaser jag har i magen till envar tid. Det hänger definitivt ihop. Samtidigt som man blir lite nojjig över det hela…jag har flera kompisar som drabbats av den där elaka sjukdomen som börjar på C, och som jag inte ens vill nämna just nu, bara för att det inte ska gå troll i ord.

Men, i alla fall, jag har alltså mått apkasst i två veckor, och det verkar i huvudsak vara tarmarna som gör det. Det jag misstänker just nu är att jag fick ett eller annat virus i present av något av barnen den helgen, och att det bröt ut på måndagen, men satte sig i magen/tarmen först och främst. Magsjuka tror jag väl inte riktigt att det är, för det beter sig inte riktigt så. När man kräks, så beror det på att tarmen tillfälligt slutat fungera, och har man diarré, så beror det på att tarmen är överaktiv, och har man riktig otur, så åker man på båda delar samtidigt. Det är det som är magsjuka, det är så den fungerar. Och den orsakas antingen av virus eller bakterier. Virus är det vanligaste, och det är vad jag tror jag åkt på. Trots att exempelvis god handhygien är något jag håller styvt på. Men ibland så räcker det inte, och eftersom mina barn bor i huvudsak i Stockholm och går i skola där, så utsätts de för en massa virus och grejer som jag inte alls råkar ut för – förrän de kommer hit en helg och har tagit med sig ett eller annat, som de själva inte nödvändigtvis reagerar på. De vistas ju i den miljön hela tiden.

Jag tror som sagt inte det är magsjuka, men samtidigt är det ju på sätt och vis just det. Jag mår illa, känner mig yr, springer på toa stup i kvarten – även om jag inte har diarré. Däremot behöver jag ofta göra större arbeten där inne 2-3 och kanske 4 gånger på en dag, mot normala én gång. Och så den här kolossala uppkördheten på det, som känns som om min IBS börjat med anabola steroider, ungefär. Det hela är minst sagt irriterande, och framförallt yrseln och illamåendet gör ju att jag blir lite försiktig med att röra mig alltför mycket utanför hemmet, åtminstone när jag är ensam. Träningen får också lida, vilket stör mig ännu mer, samtidigt som jag ju varit alldeles för trött den här veckan för att åstadkomma något vettigt.

Kanske är det åldern också som gör att det blir så här. Kanske är mage och tarmar naturligt känsligare när man blir äldre, och har man redan IBS så kan det kanske bli så här även utan att det är något fel. Fast jag tror ändå det är ett virus med och spökar i bakgrunden, även om jag inte har någon feber att tala om (kollade för säkerhets skull tidigare i kväll, och hade då bara 37,6, vilket bara är 0,4 grader över det normala för mig på kvällstid). Men även innan dessa två veckor så har jag ju noterat att jag oftare blir svullen i magen numera, och i större grad än tidigare. Så i går satte jag mig att googla lite på det, för jag tänkte att det måste ju finnas något man kan göra. Och det gör det så klart. Jag rent av visste om att det fanns grejer som hjälper, för alla mina barn fick det när de var bebisar och hade problem med gaser: Miniform. Eller rättare sagt ämnet dimetikon. Det är till för att skum och bubblor i tarmkanalen ska försvinna, så att man inte blir så svullen. Så jag beställde en burk med såna tabletter, och tänkte jag skulle börja testa det i morgon för att se om det gör någon skillnad.

Paket från Apotea i dag.

Jag passade även på att beställa en hudkräm utan en massa konstiga ingredienser (seriöst, man blir ju mörkrädd när man läser innehållsförteckningen på såna saker), så klart från Dr. Bronner. Eftersom jag hoppas bli av med en del extra vikt i år, så vill jag även försöka få huden att dra sig ihop på egen hand, och några av de åtgärder jag vet fungerar bra för sånt är att torrborsta eller borsta huden i duschen, och att massera de områdena med valfri olja/hudkräm. Huden är ju också ett organ, och den reagerar positivt på båda de sakerna när det handlar om att dra ihop sig vid viktnedgång. Jag beställde även kollagentillskott, just för att bibehålla så bra hudkvalitet som möjligt, eftersom det också bidrar, och forskning visat att det enda sättet kollagen har någon effekt på är som tillskott i mat. Så sorry alla som köper dyra krämer med kollagen – det är pengar rakt i sjön. Huden kan inte ta upp några nämnvärda mängder den vägen alls.

Jag passade även på att beställa hem mer handsprit, för det har varit tomt ett litet tag. Jag har alltid en flaska på toaletten och en i köket som minimum, men nu hade det tagit slut och jag har glömt bort att beställa hem nytt. Jag tänkte först beställa hem två pumpflaskor á 600ml vardera, tills jag såg att priset per styck var 32 kr, medan en hel litersflaska kostade 26 kr. Jag är ju som jag är, så jag hade så klart sparat de två gamla pumpflaskorna, så istället för att köpa två sådana så blev det två liter som jag kan hälla över i de pumpflaskor jag redan har hemma.

Vik hädan, basilusker! 😉

I övrigt inte mycket att rapportera i dag. Jag har sovit, tittat på YouTube, handlat och bakat cookies. Jakten på det perfekta cookie-receptet har varit pågående i åratal, och dagens varianter blev faktiskt ok. Jag gjorde en laddning med vanlig choklad, och en med vit choklad och torkade tranbär.

Chocolate chip cookies in the making.
Det blev några stycken.
Provsmakning!
Och så ett gäng med torkade tranbär och vit choklad.

Nu är klockan mycket och sängen hägrar. Måtte jag vara piggare i morgon! Jag önskar mig så att få vakna utan huvudvärk, illamående, gaser till förbannelse och det där konstiga trycket under revbenen. Så kära tomten…kan vi ordna det? Det vore toppen. 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *