Gå mig till mötes

Gå mig till mötes

I dag var det löparpremiär!

Jag önskar min entusiasm var lika stor i verkligheten som i meningen här ovan. Inte så att jag inte var glad, men kroppen har helt klart varit trött i dag. Riktigt trött. Jag må ha ägnat mig åt “bara” powerwalks sedan månaden började (och med uppehåll några dagar), men det är samtidigt inte “bara”. Det är inte utan anledning jag kallar dem powerwalks, för det är det snabbaste jag kan gå utan att falla över i att springa istället. Och för en kropp som varit mer eller mindre i koma i 7 månader så blir omställningen så klart stor.

Exempelvis har jag varit extremt trött den senaste veckan. Så trött att det har varit svårt att göra något som helst annat än att ta sig ut och beta av de där kilometrarna, och att tvätta sig efteråt. De senaste dagarna har allt utöver det varit ren lyx. Jag har varit ovanligt kvällstrött också. Som i går. Natten till i dag har jag sovit drygt 11 timmar, och då var jag i koma i soffan hela kvällen i går, och ville inte alls kliva ur sängen i dag när jag väl vaknade, så jag låg där en timme till.

Tröttast…

Men jag sov riktigt skönt i natt i alla fall. Och tungt. Så tungt att jag inte alls minns om jag drömde om LA (attans, jag är fortfarande nyfiken på det där).

Jag pallrade mig hur som helst ur sängen till sist, chattade lite med min syster, och snickrade frukost. Nu tar jag i tillägg till min vanliga standardfrukost även en ingefärashot. Gott för kroppen!

Hemmasnickrad ingefärashot.

Min syster brukar också vara mycket ute och gå, och hon har bestämt sig för att gå mig till mötes. Ja, det vill säga, hon mäter också hur långt hon går och hur långt neråt hit hon tar sig totalt sett, medan jag ju bestämt att jag ska beta av 160 mil/1000 miles, som är ganska precis distansen härifrån och upp dit. Kul grej! Det blir spännande att se när och var vi möts i år. 😀

Nå, åter till årets springpremiär. Den blev ungefär som jag förutspådde: varken snyggt eller långt. Men den blev av, och det är ju huvudsaken. Lite otur hade jag dock. Dels fick jag knappt se något av solen, även om man anade den i horisonten, men det berodde mycket på att jag var så trött i kroppen att jag inte tog mig ut över huvud taget förrän klockan var strax efter 14 på eftermiddagen, vilket just nu är typ 90 minuter innan solen går ner. Dessutom blev det, som jag misstänkte i går, ishinna på vägen och var bitvis riktigt halt. Så halt att jag drattade omkull en gång, och sedan nästan en gång till. Och till sist fick jag lite tjall med höger ben. Det var liksom en fläck mitt på smalbenet som gjorde tokont, och emellanåt ända upp i höften. Det kom omedelbart efter de första springstegen, och sedan hade jag ett helsike att bli av med det igen. Det tog merparten av de 5 kilometrarna jag var ute i dag att få det att försvinna, men till sist gick det. Att springa med ontet gick inget vidare, jag kunde bara springa korta stycken och fick avbryta och gå igen ganska snabbt. Men till sist blev jag av med det, genom idoga andningsövningar för att syresätta musklerna så mycket jag kunde – det är lite min “mirakelmetod” för såna där grejer. Stretching, massage, smärtlindring av olika slag osv har sällan någon effekt på sånt där, men däremot att djupandas ordentligt och i flera minuter, det gör alltid susen på mig. Billigt och bra i alla fall. 🙂

Allt som allt var det ju inte mycket till löprunda att skriva hem om, men å andra sidan – nu är den gjord, och den är den sämsta rundan jag kommer ha i år, i alla fall ur konditionshänseende. 😀

Resten av eftermiddagen och kvällen har mest gått åt till att äta och läsa bloggar och sånt. Jag är sjukt hungrig hela tiden, och gör inga jättestora förändringar i dieten egentligen, eftersom jag vet att det blir så här i början. Jag äter ju en väldigt nyttig frukost redan, försöker få till hyfsat bra middagar, och sedan tillåter jag mig att äta vad jag vill på kvällarna. Mycket godis har det blivit, eftersom det varit så mycket julgodis kvar, men samtidigt betydligt mycket mindre än det var under jul och nyår. Vikten ska ju också ner, men jag fokuserar på en sak i taget. Just nu är det löpträningen som ska igång ordentligt, sedan går vi vidare på styrketräningen, som jag nog plockar in igen från och med i morgon. Maten tar jag lite här och där, istället för att försöka göra allt på en gång. Min kropp är tillräckligt förvirrad nu som det är. 😛

I dag fick jag hem paketet från Lyko också, och i kväll har jag använt ansiktsvattnet med retinol från Pixi för första gången. Jag var lite bekymrad för att det kanske skulle vara starkt och obehagligt för huden, men icke. Det känns i stort sett som vilket ansiktsvatten som helst. Men det blir spännande att se vilka effekter den kan ha på sikt.

Paket från Lyko i dag.

Nu i kväll roar jag mig med att läsa böcker och bloggar, och kommer nog inte göra så mycket mer än det. Tröttheten medger inga extravaganser i kväll heller, om man säger så. Men i morgon ska kroppen få vila från både löpning och powerwalks, för då ska det spöregna. Om jag inte är alltför trött så blir det nog styrketräning istället, ett HIIT-pass eller så, så att jag kommer igång med det också. Jag hoppas jag kan orka med det. Om inte, så blir det vilodag och styrketräning senare i veckan, för den här veckan ska även det in i schemat.

Nu: Grönt te och mörk choklad. Because I’m worth it.

Kvällsmys.

AniLove

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *