FF lördag

FF lördag

Uj, det blev minsann en lördag i fast forward i dag. Åtminstone dagtid. Nu på kvällen har jag mest bara suttit i soffan och tittat på Rifenstine på YouTube och hennes karaktär Piloff, som kan vara något av det roligaste jag sett i smink-tutorial-väg. Ett måste om man behöver ett gott skratt!

Men som sagt, det blev fullt ös under dagen. Förvisso sov jag till 10 som jag brukar, så jag hade säkert kunnat få en lugnare dag om jag hade klivit upp tidigare, men det var det helt enkelt inte värt. Tid fanns att göra allt jag skulle, och eftersom en del av det jag skulle involverade att åka till människobyn, så är det oftast bäst att komprimera händelserna så mycket som möjligt så att jag kan åka hem igen så fort som möjligt. Således började dagen med att snorta frukostbrickan (nästan i alla fall) och att försöka sammanställa en litteraturlista för de böcker jag behövde få tag på på biblioteket i dag. Upptäckte då att jag tydligen skulle ha registrerat mig på kursen som börjar v.14 redan första veckan i januari, och att mejl om detta hade gått ut i början på december. Jag missade att göra det, på grund av begravningsgrejer och ledsenhet, och nu…well, whatever, liksom. Jag har tre andra kurser inbokade som jag i alla fall är registrerad på (lustigt nog börjar alla de kurserna nästa vecka, och samtliga hade registrering senast veckan som var).

Att hitta böcker för den ena kursen, som ges på distans via Högskolan i Borås, var inga problem alls. Bra och tydlig kursinformation från dem, inklusive litteraturöversikt. De andra två kurserna ges av Jönköpings Universitet, och här var det lite knepigare. Här skulle studielitteraturen ligga under kursöversikten på studentplattformen, men där lyser mina kurser med sin frånvaro. De syns däremot i Ladok, så det är inte att jag inte registrerat mig på dem. Det slutade med att jag fick gå in på universitetets hemsida och hämta litteraturlistor därifrån, och så får vi helt enkelt hoppas att de är uppdaterade. Till sist fick jag alltså ihop en komplett lista på det jag behöver för alla tre kurserna, och kunde till min glädje konstatera att 5 böcker fanns gratis online. Sedan hade jag beställt två stycken från Carolina som fanns att hämta i slutet på veckan, och det återstod bara fem böcker till. Två fanns i Carolinabibliotekets Öppen samling, en på Karin Boye-biblioteket (mitt gamla turf, från när jag läste min kandidatexamen), en fanns på Dag Hammarsköld/Juridiska och man var tvungen att åka dit och låna den – och de hade så klart stängt i dag, och den sista boken har tydligen försvunnit alldeles, för där var det redan två stycken i kö på boken, och den stod markerad som “låntagaren har blivit fakturerad”. Någon som schabblat bort boken, således, så den vet jag inte riktigt hur jag ska få tag på. Får väl kolla om den går att köpa och hoppas på att den inte är tokdyr.

Det tog en stund att sammanställa alltihop, men jag hann även med dagens planerade styrketräningspass, ett egenkomponerat HIIT-pass (som jag garanterat kommer känna av i morgon, det märker jag redan nu) och en dusch. Sedan bar det iväg in till stan. Jag vet var man kan parkera gratis vid institutionerna i Engelska Parken, och styrde kosan dit. En sen lördag eftermiddag finns det nämligen alltid platser där. Så även i dag. Där stod bara en bil till när jag kom, så jag gled in framför honom, med en dryg billängd mellan oss. Sedan in på Karin Boye, där jag som vanligt inte hittar det jag ska ha. Jag vet inte vad det är med det där biblioteket, men det är alltid ett förbenat strul innan jag hittar de böcker jag ska låna därifrån. Men efter hjälp att leta från en av bibliotekarierna (som också fick leta ett tag, så det är inte bara jag som är inkompetent, bara så ni vet 😛 ), så lyckades vi till sist lokalisera boken i fråga.

Nästa steg var Carolina Rediviva, som ligger på andra sidan den lilla parken. Jag knatade in och hämtade mina två bokade böcker, och tog sedan hissen upp till 9:e våningen och Öppen samling. Jag vet inte vad det är, men jag har alltid trivts på just 9:e våningen på Carolina. Eller ja, jag har alltid trivts på Carolina över lag, men på våning 9 är det alltid som att jag kommer hem på något sätt. Väry weird egentligen, när jag nu tänker på det.

Jag får alltid lite Ghostbuster-känsla uppe på plan 9 på Carolina, oklart varför. Även oklart varför jag känner mig så enormt mycket hemma där. Är jag i själva verket ett biblioteksspöke och ingen har berättat det för mig?

På Carolina var det så klart inga problem att hitta det jag skulle ha. Jag hittar alltid det jag behöver där, av någon anledning. Sen klev jag ut på trappan igen och fick utsikten ner över stan framför mig. Jag älskar den vyn. Och, faktiskt, när jag står där på trappan, så är det lite med en känsla av att stå på min egen trappa, till mitt hem. Hm. Har jag varit hemmahörande på Carolina i ett tidigare liv eller?? The plot thickens. 😉

En bunt studiematerial upphämtat.
På Carolina-trappan har man staden för sina fötter.

Jag knatade tillbaka till bilen, och döm om min förvåning när jag kommer fram och ser att jag är inparkerad. Det finns fortfarande massor av lediga platser längs vägen där man får parkera och jag har inte varit borta från bilen mer än högst 30 minuter totalt. Det är dessutom en regntung lördag eftermiddag, mörkret faller, och båda biblioteken stänger en halvtimme senare. ÄNDÅ har de två bilar som tillkommit – och de lär ha varit de enda som dykt upp – fått för sig att de ska försöka parkera in mig. En bil har ställt sig framför mig, max en halvmeter från min bil, och bakom mig är det en liten, sketen bil som kört så nära upp i arslet på mig som det gick att komma. Jag hade kanske 30 cm fritt mellan min och den bilen. Och bakom den bilen så var det säkert 1,20 m fri yta mellan den och den första bilen, den som stod där när jag parkerade. Seriöst alltså – vad är det för fel på folk?? Det hade fått plats typ 7 bilar till på hela sträckan, ändå måste de ställa sig så nära mig som det gick att komma. Gah.

Jag muttrade en hel del när jag försökte ratta mig ut därifrån, och när jag var nästan helt ute så kom det en tjej gåendes med snabba steg bakifrån, med ett papper i handen. Jag kan svära på att hon tvekade ett ögonblick när hon såg mig försöka ratta mig ut, för att sedan bara fortsätta förbi och låtsas som att det regnade. Jag kan slå mig i backen på att bilen bakom var hennes, men att hon inte vågade stå för det när hon såg min uppsyn…

Jaja, ut kom jag till sist, och jag bestämde mig för att åka till Ica i Gränby för att handla middag, trots att det ligger mitt i ett köpcenter. Men jag tänkte att det är säkert lugnt så sent en lördag eftermiddag, och en hel vecka innan lön. Jävlar, vad fel jag hade! Det var folk överallt. Och jag drabbades så klart av mitt sedvanliga köpcenter-handikapp och började snurra runt, runt inne på Ica utan att hitta något som helst som lockade till middag. Till slut köpte jag någon sorts wok, blev lurad av tjejen som la upp maten, för det räckte ju fasen inte till att mätta en tvååring ens, men vid det laget ville jag bara ut därifrån. Så jag tog mina två lådor åt 24-åringen och mig, greppade två paket Oreokex av en sort jag inte sett förut på vägen, och tog långa kliv ofta till kassan. Tänk att man inte lär sig! Herregud, jag var ju där så sent som i december och VET ju precis hur jag blir på de där ställena. De är vidriga och jag fungerar inte som människa i det där. Hu!

Behöver jag säga att det var grymt skönt att komma hem? Hungrig var jag också, så jag värmde min låda på en gång. Den mättade som sagt inte alls, och det kändes mest av allt som 79 kronor rakt ut genom fönstret. Sedan drog jag i mig hela det ena paketet med Oreos, i jakt på någon sorts mättnadskänsla. Jag ska inte säga att den uteblev helt, men det var väldigt nära. Så då kan ni ju tänka er hur lite det var i de där lådorna…

Ny sorts Oreo, som luktade jättemycket kola när man öppnade paketet, men som både såg ut och smakade exakt likadant som vanliga Oreos. Det var ingen skillnad över huvud taget.

När 24-åringen kom ner från sina domäner, sa jag åt honom att han lika gärna kunde beställa en pizza, för den där matlådan skulle aldrig i livet räcka åt honom. Han äter alltid minst dubbelt så mycket som mig, och om jag inte ens var i närheten av att bli mätt…ja, då är det inte så mycket att fundera på. Det blir liksom inte mer än en förrätt för honom då ju. Så vi drog iväg och hämtade pizza åt honom istället. Lika bra.

Kvällen i övrigt har som sagt spenderats i sällskap av Piloff, YouTubes roligaste smink-tutorial-människa, och min nya stickning – fingervantar. Har påbörjat ett par illgröna sådana, som jag antagligen kommer kunna använda både som reflex och för att blända andra människor med. 😉 Dessutom har jag hittat rullen med cookie dough som jag gjorde till nyårsefterrätten (det blev massor över), och har gått loss på den med berått mod. Jag går antagligen inte ner i vikt i dag, men när man varit på fullproppat köpcenter i människobyn, så får man tröstäta kakdeg efteråt. Det är sen gammalt.

Illgröna fingervantar to be.

AniLove

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *