En miljon sorters underbart

I dag var dagen D. Som i Doktor, kan man väl säga. För i dag skulle vi träffa en alldeles ny (för oss) läkare, och båda barnen skulle få berätta om hur de har det och hur de mår, och förhoppningsvis skulle vi få lite hjälp.

Jag var inte så rent lite stressad i förmiddags, innan vi skulle iväg. Jag avskyr verkligen sånt här, och har alltid en känsla att man måste stå där med mössan i hand och så. Man är liksom utelämnad åt någon annans godtycke, vilja, kunskap och mående för dagen. Typ så.

Det kunde inte ha gått bättre. Läkaren vi träffade var alldeles underbart, och både jag och barnen tyckte väldigt mycket om honom. Det var som att vinna högsta vinsten på Lotto, ungefär. Han var empatisk och klok, kommunicerade jättebra med båda tonåringarna, och hade bra tankar och idéer om hur vi kunde gå vidare. Det kändes så bra! Jag svär att mina axlar sjönk en halvmeter redan i bilen på vägen hem. Nu får vi hjälp. BRA hjälp, anpassat till vardera ungdom och hans behov. Helt fantastiskt, och en miljon sorters underbart. Jag längtar redan efter nästa besök och en avstämning kring hur det har gått så här inledningsvis. Vi ska dit igen redan 14 maj, vilket också känns bra. Just att det inte ska dra ut så mycket på tiden.

Så, allt som allt blev det två läkarbesök som gick över all förväntan i dag – hurra! 😀

Vi hade lite väntetid mellan läkarbesöken, och då passade vi på att åka iväg och få bytt till sommardäck på bilen. Också väldigt skönt att få undan, även om det bara är för en kort tid. Sommardäcken är nämligen bedrövligt dåliga och måste bytas snarast, men de får helt enkelt lov att duga tills vidare. Jag har inte råd att köpa fyra nya däck just nu. Förhoppningsvis kan jag lösa det i juni däremot, och behöver inte köra så länge på de här däcken.

Vi var ganska fint färdiga efter läkarbesöken och däckomläggning, så det var med viss möda 16-åringen och jag släpade oss in på en av affärerna i människostaden för att handla det som fattades till middagen. 14-åringen orkade inte ens kliva ur bilen, och satt kvar där medan vi handlade.

Vi lyxade faktiskt till det lite med att handla hem lite mer fröer när vi ändå var där, och med oss hem fick det följa blomfröer till balkonglådorna (petunia), och så fröer till smultron (vi har några plantor som växer vilt i trädgården, men 16-åringen ville försöka odla också), pumpa (har alltid velat försöka odla det), gurka, och så spenat (som 16-åringen lite otippat ville ha). Så i morgon ska vi så lite mer – det blir kul! Jag ska även försöka hitta lite krukor att plantera om solrosorna i, för de växer så det knakar nu.

Mera fröer! 😀

Vi köpte även varsin dricka, någon amerikansk sort som jag aldrig sett förut. Galet stor burk, för övrigt, den rymde nästan 7 dl dricka…

Den här var ganska god, faktiskt.

Sen såg vi det här, som jag inte riktigt vet om man vågar prova ens? 😛

Ujuj, vågar man ens testa nåt sånt här? 😛

Sen åkte vi hem bara, och typ dog i varsitt hörn, ungefär. Jag tror inte någon av oss har ens orkat säga mer än tre-ordsmeningar sedan vi kom hem, haha. Men det var en ganska rejäl mental uppladdning för oss alla tre inför dagens läkarbesök, och när det sedan gick så otroligt bra, så släppte liksom allting. 14-åringen tokslocknade på soffan redan vid 20-tiden, rent av, och jag fick tvinga mig själv in i ett bad, för jag höll på att somna i den andra soffan. Men det är ju en bra trötthet i alla fall. 🙂

När vi kom hem så låg det förresten ett litet paket från syrran i postlådan. Jag hade bett henne skicka norska geletoppar för att dekorera tårtor med, för veckan innan norska nationaldagen ska jag bara göra norsk mat – bland annat en norsk gräddtårta som ska dekoreras med såna där. Jag tänkte jag skulle demonstrera lite norsk matkultur för Palatsets övriga invånare den veckan, och det passade ju så himla bra att 17. mai infaller just på en söndag. Då kan jag ju liksom köra en hel matvecka på det temat. 🙂
Hur som helst – TACK så jättemycket, syster yster! 😀 ❤

Norska gelétopper är INTE samma sak som svenska hallontoppar, och de sistnämnda kan därför inte användas på en norsk gräddtårta. Det måste importeras från Norge, helt enkelt. 🙂

Nu tänker jag avsluta kvällen med lite stickpodcasts (jag säger bara Grocery Girls på YouTube – om ni inte tittar på dem, så missar ni något av det roligaste som finns online just nu. Jodie är helt sanslös och pratar om en hel del annat än bara garn och stickning, och Tracie är inte den som är den heller), och att sticka färdigt bakstycket till nya koftan. Nu är det bara avmaskning för hals kvar + att sticka axelstyckena, totalt 2 cm stickning kvar. Sedan får jag börja på framstyckena! 😀

Just ja, häppy Valborg också, till er som firar! Själv har jag aldrig blivit riktigt svensk i det avseendet, och tenderar fortfarande att glömma bort hela grejen… Men jag hoppas hur som helst att ni som firar har haft en trevlig kväll, även om Valborg 2020 blivit något helt annat än vad det brukar vara, tack vare Covid-19.

2 kommentarer

  1. Såååå Glad för er allas skull!!! ❤❤❤

    Och åh det där saltet lär jag köpa hem…Tvåan har fått just Carolina Reaper-frön 😎
    Och lödkrn såg galet god ut…Jag gillar körsbärssmak. Maxi?

    1. Author

      Tack! <3 <3 Det känns SÅ bra! 😀

      Här har 14-åringen vilda planer på att så en massa dunderstark chili, och han har en påse fröer med...nånting, minns inte va de hette, men det var också såna där en-miljard-scoville-chilis, eller så. 😛

      Yepp, i Stenhagen, kolla i hyllan med amerikanska grejer, de står längst ner i den. Fanns fyra, fem olika smaker, fast en del var med kolsyra och en del utan. Just den här hade kolsyra, vilket jag gillar. 😀

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *