En kanske avklarad helvetesdugga

Dagens dugga blev inte en positiv överraskning. Inte alls. Trött som en gnu var jag också, eftersom det inte blev någon sömn alls, så lagom till att jag skulle börja skriva duggan kl 8 i morse, så hade jag även varit vaken i 21 timmar. Och lagt närmare 60 timmar på studier bara den här veckan, + allt de föregående tre veckorna, samtidigt som man är sliten efter allt annat som hänt de gångna veckorna. Så om jag kände mig en smula utmattad? Ni anar inte. Det var väldigt nära att jag bara avbokade hela grejen och satsade på att skriva om den v. 9 nästa år istället. Men så tänkte jag att jag KAN ju ha tur och råka pricka precis lagom många rätt för att bli av med den, så jag åkte ändå.

En helvetisk dugga.

Jag hade inte tur. Låt oss bara göra det klart på en gång. Jag hade inte tur alls. Antal frågor jag var bergsäkra på var alldeles för få, och jag fick kämpa för att komma på svar till resten. En del blev rena gissningar också, för det stod bara helt still i huvudet. Jag satt i 1½ timme, vilket är rekord för ett sånt här kort prov för mig. Normalt sett skulle jag vara klar på 20, max 30 minuter och sedan bara sitta av tiden fram tills 45 minuter hade gått och man fick lämna in. Men i dag tvingade jag mig att sitta kvar, att fortsätta jobba med frågorna, om igen och om igen, tills jag hade gjort det jag kunde och förmådde.

Efter duggan väntade jag in en kursare som ville bjuda mig på lunch och bara hänga en stund. Skrivsalarna ligger ute i ett industriområde utan nämnvärt fancy matställen, så vi nöjde oss med att gå på Max och ta en varsin vegoburgare. Gott! Sedan skjutsade jag henne till tåget, sladdade förbi ett köpcentrum på vägen hem för att handla mer skrivarpapper (det går åt enorma mängder nu), och så raka spåret hem. Pust! Planen var att tippa omkull på soffan och sova 4-5 timmar, sedan göra pumpapaj och middag. Det blev inte riktigt så dock. Idioten som dundrar på min dörr i tid och otid dök upp igen, för tredje eller fjärde gången den här veckan, och väckte mig efter 4 timmar. Jag ignorerade honom, jag har inte för avsikt att utbyta ett endaste litet komma med människan, och till sist gav han upp.

En annan grej som hände var att skolan ringde och hade ett par saker att berätta om sonen och hans flickvän, och deras beteende i skolan. Jag hade kommit innanför dörren bara 30 sekunder tidigare, efter duggan och vändan till människobyn, och hade vid det här laget varit vaken i 25 timmar, så det var ju ännu en grej jag gärna hade sluppit i dag. Men det gick bra, hon är vettig, den där människan. Sedan sa hon att hon skulle ringa flickvännens pappa också och informera honom, vilket ledde till att 14-åringen i kväll kom och sa att flickvännen hade begärt att han skulle prata med mig om att hon skulle få prata med mig, för att jag inte skulle “förstöra deras relation”. Ge. Mig. Styrka. Nej, unga dam, jag tänker INTE vara delaktig i några fjortis-intriger, det kan du fetglömma. Tydligen har hon fått för sig att JAG har bett skolan ringa hennes pappa – eller rättare sagt påstår hon att hennes pappa hävdar att jag har krävt att skolan ska ringa honom. Jisses. Nog är hon en riktig intrigmakerska, den där, det märks. 🙄

Jag fick sätta mig ner med 14-åringen i kväll och noggrant förklara att jag är fullkomligt ointresserad av både hans flickvän och hennes pappa, och att jag inte har något som helst intresse av att ha med någon av dem att göra, ej heller att bussa skolan på dem. I min värld finns de inte, de är fullkomligt irrelevanta för mig. Men, ursäkta mig – vilken skitunge! Hon sitter och ljuger sig blå till sonen, som i sin tur tror på henne och envist hävdar att hon aldrig ljuger, vilket garanterat kommer innebära att han kommer gå på en riktigt smäll den dagen det tar slut mellan dem och han inser vad hon gör. Och det finns ingenting jag kan göra för att förhindra det. Det är som att titta på en långsam tågkrasch som du vet kommer vara förödande, men där du ingenting kan göra. Nå, jag försöker lite försiktigt vara ett förnuftets röst här och hoppas att i alla fall litegrann ska sjunka in och få honom att åtminstone skala av sig ett lager rosa glasögon, men annars är det ju bara att ta allting som det kommer. Skolan säger samma sak, de är beredda på att det där kommer bli en riktig urspårning och att vi kan få problem att få 14-åringen att vilja gå tillbaka till skolan sen. Men det är inte så mycket de heller kan göra.

On the bright side, så drog 14-åringen iväg själv (utan flickvännen alltså) tillsammans med den andra tjejen de brukar hänga med (som går i samma klass) och hennes bror, till människobyn efter skolan. De umgicks och gick runt i stan bara, och det är jag riktigt glad för. Han behöver odla även andra vänskaper, komma iväg hemifrån lite, och att göra saker även utan flickvännen. Så det ser jag som en riktigt positiv sak, och är väldigt stolt över honom att han gör.

Nog om detta. Låt oss återvända till helvetesduggan, shall we? Jag lämnade alltså in efter 1½ timme, och kände verkligen efteråt att jag kommer behöva skriva om den. Precis när jag kom hem så postade de facit på den, så att jag kunde få lite pejl på hur jag låg till. Jag var lite kluven till om jag egentligen ville veta, men tänkte att det var lika bra att ta tjuren vid hornen. Så jag kollade och började räkna poäng. För att få godkänt behövde man ha 20,8 poäng, och det var ett antal flervalsfrågor och två textfrågor som kan ge 4 poäng vardera. Och jag har 19 poäng från flervalsfrågorna. Jag behöver alltså 1,8 poäng till för att bli godkänd. På textfrågorna har jag varit inne på rätt grejer, men hade väl svamlat en hel del och inte fått med alla detaljer han hade efterfrågat. Jag är inte missnöjd med det, inte alls! Jag är jättenöjd med att jag lyckades få min trötta, slitna hjärna att koppla ihop rätt saker så att jag åtminstone var på rätt spår, för det var inte alldeles enkelt att komma på det vid första anblicken. Så jag är rent av lite stolt över mig själv, att jag lyckades göra det under de omständigheterna. Frågan är dock hur mycket poäng han vill ge mig på de två textfrågorna. Får jag en poäng på vardera fråga istället för fyra, så är jag jättenöjd, för det räcker för att bli godkänd. Och det är det enda jag bryr mig om just nu. Men tänk om han underkänner mina svar helt för att han tycker jag svamlat för mycket? Eller bara ger mig en halv poäng per fråga, så att jag underkänns för ynka 0,8 poäng? DET skulle inte vara kul. Men jaja, nu är det bara att vänta och se. En dryg vecka skulle det ta innan resultaten kommer. Håll gärna tummarna för att det går vägen! Eller att jag kan få göra en kompletteringsuppgift bara, ifall jag är väldigt nära målsnöret.

Matplanerna blev som sagt kullkastade också, för orken fanns helt enkelt inte. Det blev hämtpizza istället, och sen har det varit aktivt soffhäng under kvällen i övrigt. Lite stickning och YouTube för att låta hjärnan vila bara.

Cozy neighborhood-tröjan av Joji Locatelli, som jag inte alls fick mönstret att stämma på över ena axeln, men som jag nu har fått löst. Nu har jag dessutom sammanfogat delarna i fram och behöver bara sticka på en bra bit utan att tänka särskilt mycket. Precis vad jag behöver! I bakgrunden: Glam&Gore.

Har ni förresten hört talas om Corona-utbrotten i Uppsala, på framförallt läkarlinjen? Det är läkarstudenter som pluggar vid BMC som smittats. Gissa var jag läser den här skitkursen? Jodå, på BMC. Men smittspridningen har inte skett där dock, de har spårat den till fester utanför studietiden. Och jag hade blivit förvånad om det hade varit på BMC, för ni skulle se vilka ritualer de skapat där. Man får bara gå på en viss sida i korridorerna, ibland bara åt ett håll så att du måste gå långt åt fanders runt för att komma tillbaka till där du började, och en massa såna grejer. Jag ska vara SÅ glad när jag är klar där! Hoppas verkligen vi inte behöver ha fler såna här kurser, och hoppas, hoppas jag tar mig igenom den här kursen OCH blir godkänd på tentan sen. Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas.

Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala.

Jaja, nu är det i alla fall helg och jag kommer inte röra mina studiegrejer alls. Istället ska jag jobba på min favoritavdelning både i morgon och söndag – hurra! För all del skulle jag behöva vila den helgen efter den gångna intensivstudieveckan, men å andra sidan känns ALLT som vila i jämförelse just nu. 😛 Och nästa vecka blir det nya tag och nya föreläsningar. Bara att tugga i sig! 6 veckor till, sen är eländet (förhoppningsvis, peppar – peppar) över! 🙂

Veckans oväntade plugg-godis:
Jag som inte ens gillar chips egentligen har nu hittat TRE favoriter bara de senaste par-tre veckorna. Who am I?? Det är dels de nedanstående två, och även den här nya cheddar-ettellerannat. Mums!

Häxhattar och rödlökschips.

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *