Det var det, och så kom dampen

Ja, hörni, det var det, och så var den helgen över. Eller som vi säger i Nord-Norge: Det var det, och så kom dampen. Det är inte nödvändigtvis knutet till att helgen tar slut, utan där uppe säger man det lite hipp som happ, men det passar även för att uttrycka att helgen tagit slut. Och en massa andra saker. När jag tänker efter, så är det ett riktigt bra uttryck över lag, man kan liksom kasta in det lite var som helst i en konversation, och det är alltid rimligt på något sätt att säga just det, just då.

I alla fall, nu är helgen över, och 13-åringen och 15-åringen är skjutsade till den väne fadern, i sällskap av en galet vacker solnedgång (15-åringen fångade delar av den på bild, se ovan). Det har varit en bra helg, där vi i vanlig ordning ätit oss mer eller mindre stenade. 15-åringen börjar mogna på riktigt nu också, och vi bondar på nya sätt nu, ett mera vuxet sätt. Känns riktigt bra. <3 13-åringen är istället proppfull i hormoner, och både högt och lågt sjuttioelva gånger om dagen. Mitt mantra har en längre tid varit “han är min sista, han är min sista”, och det ser ut till att jag kommer få fortsätta upprepa det tillsammans med bitvis profylaxandning ett tag till. Han är min sista. Ja, min sista tonåring, alltså. Samtidigt har han en helt underbart sjuk humor, och nu händer det allt oftare att jag skrattar så jag gråter på grund av något han sagt.

I dag blev det lite jobb och lite kreativiteter om vartannat. Inget bakat i dag, men däremot har jag sytt lite, och är nästan klar med min hösttema-t-shirt. Älskar färgerna och fjädermönstret! Det känns inte påtagligt heller att jag fick skarva ihop delarna till ärmarna på mitten. Jag klantade mig dessutom och klippte ut en av delarna åt fel håll, så att den inte blev spegelvänd mot den jag skulle sy ihop den med, utan istället identisk. Gah! Men jag lyckades hitta en liten tygsnutt som var precis på håret stor nog för att klippa ut en ny halva – pust! Den är nästan helt klar nu, det enda som återstår är att fålla nederkanten, och det gör jag nog i kväll. Jag kanske till och med ger mig på ett par av 24-åringens byxor, som legat i laga-högen hur länge som helst. Han nöter alltid sönder sina byxor på insidan låren, men vill lyckligtvis väldigt gärna att jag lagar dem istället för att vi ska köpa nya. Hurra för det! Mer arbete för mig, men jag gör mycket hellre det än att alltid köpa nytt.

Nå, nu tänker jag sjunka ner i soffan och titta på en film medan jag nålar det sista på t-shirten i alla fall. I morgon är det måndag, ny vecka och nya stordåd. Hepp! 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *