Alla goda ting är…gott.

Alla goda ting är…gott.

Och precis sådär var första helgen i advent här, och vi har börjat på december månad. En av mina absoluta favoritmånader, och om jag fick önska – den ena av de två månader på året då jag helst skulle vilja ha semester. Ja, den andra månaden är oktober, för den som undrar. Semester i juli däremot, är ett förfärligt påhitt i min värld. 😛

I år har jag en ganska lugn decembermånad jobbmässigt och njuter av varenda minut. Men lugnt i övrigt är det inte. Julklappsverkstan har haft öppet ett bra tag, och jag är i stort sett klar med julklapparna som ska skickas till Norge. Fast de kan jag tyvärr inte visa just nu, eftersom mottagaren läser bloggen. 😉 Däremot kan jag visa vad som händer i tomteköket och vad jag hittar på till ungarna, för de är inte här inne och kikar.

För en dryg vecka sedan påbörjade jag julbaket med att baka murvelklaffor. De ligger nu i frysen och väntar på att det ska bli jul, och fick i går även sällskap av hvite kakemenn. Dessa är väldigt vanliga att man bakar i Norge, och ofta dekorerar man dem med livsmedelsfärg (enbart alltså, det är ingen glasyr eller så). Jag skippade den biten dock, och nöjde mig med att baka ett gäng. Receptet fick jag av min syster, som tyckte det blev så få kakemenn av receptet, så hon brukade typ tredubbla det. Jag var lite fundersam på hur jag skulle göra eftersom det här är första gången jag bakar de här kakorna, och jag landade till slut i att det fick bli en dubbel sats. Och tur var väl det, för när jag skulle frysa in dem så blev det 6 stycken såna där 2 liters glasslådor fulla… 😛

Hvite kakemenn. Och damer. Och lite annat. 🙂

Jag hade så klart på mig förklädet jag fick i julklapp av moster K, som dog förra veckan. Min syster och jag fick ett varsitt likadant julförkläde för typ 30 år sedan, jag med röda volanger och min syster med blå, har jag för mig, och jag använder alltid mitt när jag bakar. Året om.

Favoritförklädet.

Jag gjorde även citronfudge i går, och OMG vad god den blev! VARFÖR har jag aldrig tagit mig för att göra det tidigare?? Men jaja, i år har jag ju flera stycken olika sorters fudge på min godislista, så jag tar igen det med råge.

Citronfudge.

I dag har jag fortsatt i samma anda, och gjort två sorters godis till. Dels jordgubbsgelé, typ som geléhallon fast med jordgubbssmak, och dels Dumle-fudge.

Jag gjorde det enkelt för mig och klippte helt enkelt gelén i bitar. Jag kanske skulle kalla dem tegelstenar? 😛
Dumle-fudge. Längtar efter att provsmaka! Den här står fortfarande och svalnar, men senare under kvällen blir det en liten provsmak.

Det har varit väldigt mycket julklappsbestyr också, men som sagt inte så mycket jag kan visa upp. Dock fick jag den briljanta idén att jag kanske skulle försöka färdigställa mormorsrutefilten jag påbörjade till 13-åringen för flera år sedan, men som legat i ide sedan dinosaurierna gick i kortbyxor. Inte för att jag inte haft lust att jobba med det, utan jag har bara inte prioriterat det så högt. Men så har han tjatat lite om att få ett tyngdtäcke, vilket jag inte riktigt begripit mig på vad det är. Men vad jag förstår handlar det om att det liksom blir mer ombonat och tryggt när man har den där tyngden över sig, och då slog det mig att jag tycker ju om att ha min enorma mormorsrutefilt över mitt täcke just för att jag gillar tyngden och tycker det är mysigt. Så att göra klart den där mormorsrutefilten åt honom kanske kunde ge honom just den känslan han eftersöker, plus att jag får gjort klart det projektet en gång för alla (och kan påbörja mormorsruteprojekten åt de andra två också…).

Mormorsrutejulklappen.

Jag plockade fram alltihop och började räkna lite på hur lång tid jag skulle behöva för att färdigställa projektet, och kom fram till att om vi säger att jag har 22 dagar på mig, så behöver jag virka 8,3 mormorsrutor per dag i snitt för att hinna. Sen tillkommer att fästa trådar och montera, vilket tar en stund också. Och sen är ju ungarna här nästa helg, och sedan kommer de hit den 21:a inför julfirandet, vilket innebär att jag måste virka…fort som f*n om jag ska hinna. Å andra sidan, jag kan ju ge honom filten så långt den är färdig på julafton, och färdigställa den under mellandagarna om jag nu inte hinner innan. Det löser sig. Jag har ju lite annat jag ska hinna med också, som sjutusen sorter godis, baka pepparkakshus (det tar typ tre dagar med alla moment), och så tillverkning av de övriga julklapparna. Vilket påminner mig – i början av veckan borde jag få paketet med foder till 24-åringens rock som jag ska sy om! Iiih, jag är mer än lagligt spänd inför det projektet. En sak är att sy ut rocken, men hur i hela friden ska jag få till ett foder som passar? Det gamla fodret var ju bara smulor. Misstänker att det projektet kommer ta ett antal dagar i anspråk också, men det blir kul!

På tal om kläder till jul, förresten – jag tänkte ju göra ugly Christmas sweaters åt 16-åringen och 13-åringen, för de tycker sånt är kul. 16-åringen och jag har ungefär samma storlek upptill, så där ska jag nog kunna hitta en tröja ur mina egna gömmor som bas. Men vad göra med 13-åringen? Han är nästan längst i familjen nu, med långa armar och ben, och dessutom smal. 24-åringen är den enda som är lika lång, men han har inga gamla kläder han kan avvara, och mina tröjor är alldeles för små att använda som bas åt honom. Och att köpa en tröja för det ändamålet har jag då verkligen ingen lust med. Det här ska ju bara vara en kul grej, och inte något som ska kosta. Poängen är att använda sånt jag har av pysselgrejer redan.

Sen gjorde jag bort mig. Jag hjälpte 24-åringen att rensa i hans rum för några dagar sedan, och det blev en jättehög med tvätt också av det hela. Bland annat hans fina, grå merinoulltröja som varit hans gå-bort-tröja när han har varit på typ julbord eller den sortens kalas. Men nu råkade den följa med i tvättmaskinen när jag skulle tvätta en massa annat, och det gick som det måtte gå – käpprätt åt fanders. Massor av stora hål på ena axeln och på bröstet, samt på ena ärmen. Merinoull tål inte att centrifugeras så hårt som den här blev nu, och tillsammans med en massa andra kläder, för fibrerna är så korta och de slits av på en gång. Den var helt bortom räddning. Jättetråkigt – men det löste ju problemet med ugly Christmas sweater åt 13-åringen, som nu kommer få en lyxig sådan i merinoull. Aldrig så illa att det inte är bra för något, som vi säger uppe i Nord-Norge.

Annars så jul- och adventspyntar jag lite bit för bit. Julstjärnorna i fönstren är tända, och jag har börjat klä in blomkrukorna med juteväv. Jag klippte bara ut bitar som var typ 8cm bredare än krukan var hög, sedan tog jag en bit rep och knöt runt och vek ner övre kanten, och så knöt jag fast rosetterna jag hade som dekoration på mitt marknadsstånd förra året som dekoration. Tyckte det blev ganska fint. 🙂 Jag gör bara det här på mina fyra största krukor, de små kommer jag strunta i. Och så har jag lagt fram “snön” under kyrkan (min mormor hade precis en sån kyrka när jag var liten, fast med rött tak, och det är enda skälet till att jag har en. Jag har inte ett endaste litet religiöst ben i min kropp, inte av något slag). Och nästa helg, eller kanske redan i slutet på veckan, så blir det tillverkning av pepparkakshus, som sedan ska få stå tillsammans med kyrkan när det är färdigt.

Redo för pepparkakshus, tomtar och annat festligt. Och till höger har vi julstjärnan från förra året, som nästan, men inte riktigt ville blomma om igen. Jaja, så kan det gå. Den verkar inte helt nöjd med att komma ner i vardagsrummet igen, den tappar blad och har sig, men jag hoppas den piggnar till igen snart.

Ja, det var i grova drag min helg, det. Nu tror jag att jag avslutar den med lite varm Nutella-choklad med grädde och pepparmintsstång, och kanske en limpmacka med ägg och kaviar. Och så en aldrig så liten provsmakning av den där Dumle-fudgen, förstås. 😉

AniLove

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *